- Symbol
- m
- Mätsystem
- Internationella Enhetssystemet (SI)
- SI-motsvarighet
- SI:s grundläggande längdenhet
Historia
Metern uppstod under franska revolutionen, i syfte att ersätta de mätenheter som dittills varierat från region till region med en enda universell och naturbaserad standard. Man övervägde först en definition baserad på en pendels svängningstid, men den övergavs eftersom en pendel påverkas av den lokala tyngdkraften. Istället definierade franska nationalförsamlingen 1791 metern som en tiomiljondel av avståndet från Nordpolen till ekvatorn längs meridianen genom Paris -- ett avstånd som beräknades genom Delambres och Mechains åriga geodetiska mätningar. År 1799 baserades definitionen på en platinastav kallad 'Metre des Archives'; 1889 ersattes staven av en ny standard i platina-iridiumlegering, med 29 kopior utplacerade över hela världen. År 1960 definierades metern inte längre utifrån ett fysiskt föremål, utan utifrån våglängden hos ljuset som en krypton-86-atom sänder ut. Sedan 1983 definieras metern som den sträckan ljus tillryggalägger i vakuum på 1/299 792 458 sekund -- detta gör att metern kan reproduceras med extremt hög precision i vilket laboratorium som helst i världen, utan att behöva en fysisk prototyp.
Användning
Byggnation, vetenskap, tillverkning, geometri och allmän mätning